När jag var ute och åkte på Östgötaslätten igår, blev jag nostalgisk och inspirerad av den vackra naturen.
Den här gamla sången dök upp i minnet och jag sjöng hyllningen till min hembygd när jag körde omkring (ensam som tur var).
Så grann står Östergyllen
i sommarfager prakt
och skördarna, de gyllene, de bölja
(Blåklint - Östergötlands landskapsblomma)
Väl hundra vita kyrktorn
på slätten hålla vakt,
(Appuna, Bjälbo, Svanshals)
längs insjöstrand
som glittervågor skölja.
Ej finns en nejd så härlig, så solig som vår bygd,
där gamla minnen sova i gröna björkars skygd,
vårt barndomshem, vårt fagra Östergyllen.
(Knölsvan, Östergötlands landskapsfågel)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar