Njutbart

Ibland är ord överflödiga.

Drottning Ommas boning

  Att Omberg är ett populärt utflyktsmål märktes inte minst idag.

Folk åkte bil, MC, cykel och vandrade överallt, fikade och grillade, badade -  ibland frivilligt och ibland ofrivilligt - eller bara satt och njöt av utsikten.

Promenaden upp till Hjässan är rätt tuff, men ungefär halvvägs kan man sätta sig ner i den här fina soffan och vila en stund.

Det är verkligen värt ansträngningen att gå upp för väl uppe har man en fantastisk utsikt.

Här ser man Tåkern i bakgrunden.

Det var lite disigt, så man såg inte lika långt som man brukar.

Vätternvattnet smälte ihop med Västgötasidan och himlen till en enda blå färg.

Vi människor blir visst aldrig riktigt nöjda. Trots att man är högt uppe på ett berg måste man bygga ett torn för att komma upp ännu lite högre!

Så underbart det är att stå häruppe och se ut över nejden.

Det här trädet har nog sett ett och annat under årens lopp.

Förr brukade man räkna hur många kyrktorn man kunde se, nu kanske man kan räkna vindkraftverk istället.

När jag var ung användes den här kiosken på somrarna. Det var jättegott att ta sig en glass eller en läsk efter den tröttsamma vandringen upp till Hjässan.

Trevligt att den står kvar med sitt fina gräsbevuxna tak.

Det fanns alla möjliga växter på taket.

Här ser man en bit av vägen som just här är väldigt lätt att gå. Den är betydligt besvärligare på flera andra ställen. Det är lätt att halka på berget eller på stenarna.

Höstfärgerna hade inte kommit så långt men ett och annat guldkorn såg jag.

De här bilderna är tagna nere vid Stocklycke Hamn.

Här trillade en liten kille i vattnet när vi satt och fikade. Han slog sig inte men blev nog lite avkyld.

Det är alltid så fascinerande att se hur träden kan klamra sig fast och leva i berget.

Ännu en underbar sensommardag har vi fått uppleva!

Jag känner stor glädje och tacksamhet över att kunna komma ut i naturen och ta del av allt det vackra.

Farväl till sommaren 2013

Solen och värmen lockade mig att ta en tur till vår badsjö, Skogssjön idag.

Kanske levde sommaren kvar där ännu!

Det var alldeles tyst och stilla därute, bara ett par sädesärlor som kvittrade.

Ingen som fikade vid hundbadet. 

.

Grillplatsen var övergiven.

Ekorna låg alldeles stilla vid båtbryggan. 

Sjön glittrade och bara en svag krusning syntes på vattnet.

Husvagnsägarna hade lämnat lite spår efter sig, som skvallrade om att det sett lite annorlunda ut för ett par veckor sedan.

Inget dragspel hördes från dansbanan och inga par valsade runt.

Badbryggorna låg öde.

Hur gärna jag än ville att sommaren skulle finnas kvar måste jag medge att den nog är över för denna gång. 

Tack underbara sommar för alla sköna dagar! 

Turistspaning

Kan ni lista ut var jag varit idag?

Kyrkan ligger inramad i vacker grönska mitt i staden.

En känd kanal finns här.

Ett storsjöodjur bor tydligen här också (det visste jag inte innan).

Den nya stoltheten kommer snart att invigas med pompa och ståt.

Det cyklas en hel del här.

Det bor jättekonstiga fåglar i stadsparken.

Rabatterna i parken är mycket smakfulla.

Staden ligger vid stranden av en stor sjö.

Här har jag dansat och haft roligt många gånger (men det är längesedan nu).

Ja nu har ni väl redan gissat rätt?!

Motala är faktiskt nästan lika vackert som Mjölby !!!

Oförglömliga minnen från Cape Town, South Africa

Jag sitter ofta och bläddrar bland gamla kort på datorn och minns alla härliga upplevelser jag haft förmånen att uppleva på mina,vid det här laget ganska många resor till Afrika.

Besöket på Goda Hopps-udden en varm och solig dag var naturligtvis en höjdare. Dit trodde jag väl aldrig att jag skulle komma!

Att få se val, efter flera timmars letande med båt i bukten utanför Kapstaden, var jättespännande. Det var en mamma och hennes unge som visade upp sig.

Besöket på Robben Island, där Nelson Mandela tillbringat 18 av sina fängelseår, var mycket gripande och omtumlande. Naturen var betagande, här utsikten från ön mot Taffelberget i Kapstaden, men man kände allvaret och sorgen när man gick omkring. En av de tidigare fångarna guidade och berättade om den hemska tiden som förflutet där.

Det här är en bild från saltgruvan där fångarna arbetade i stark sol och olidlig hetta. 

Kontrasten till detta kunde jag uppleva i  Kirstenbosch botaniska trädgård, ett paradis på jorden. Den stora fantastiska trädgården, som vilar i Taffelbergets skugga, där livet verkar stå stilla. Mångfalden av blommor och träd, lugnet, de stora gräsytorna, pärlhönsen som sprang omkring allt kändes som om jag befann mig i en annan värld. 

Tack Anne Giertz, som tog mig med och visade mig allt detta och mycket mer!