Sensommar på Öland

Öland - i ungdomsåren betydde det Midsommarfirande.

Öland - förr mest förknippat med husvagnssemester, sol och bad.

Öland - idag en fantastisk ö med så mycket naturupplevelser.

Den vackra bron, som så snabbt och lätt leder över från fastlandet.

Utsikten vid Beijershamn med alla fåglar och Kalmar slott i bakgrunden.

Det ständigt närvarande havet.

De karakteristiska väderkvarnarna.

Rådjuren vid en av de otaliga stenmurarna.

Långe Jan, som välkomnar dig på Ölands södra udde med Ottenby fågelstation.

Alla de små fiskehamnarna på östsidan av ön.

De tusen och åter tusen fåglarna, som finns här.

Öland - idag ett av mina allra käraste resmål. 

Lycka

Bilderna får tala för sig själva. Ni förstår väl att jag har njutit varenda sekund under några dagar på Öland. Dessa och många många fler har jag sett, beundrat och fotograferat. 

Ringmärkning av fåglar

Idag har jag tillbringat morgontimmarna i Glänås vid Tåkern tillsammans med ett par ornitologer från Tåkerns Fältstation och några andra intresserade fågelvänner.

Tanken var att man skulle fånga och ringmärka lite småfåglar. Ett nät spändes upp i vassen och sedan var det bara att vänta. Fångsten blev inte så riklig, men de här två raringarna kom på besök:

Ett par av våra allra minsta fåglar, Rörsångaren och Gärdsmygen. Det var mycket vana händer som hanterade fåglarna så jag tror inte att de tog någon skada. När allt var klart flög de lyckligt vidare!

Jag såg sedan flera Bruna kärrhökar, ett par Havsörnar, en Glada, en mängd olika änder, sädgäss, tranor och "annat smått och gott"! Med andra ord en härlig och upplevelserik söndagsmorgon!

Gästfotograf i bloggen

Jag och min dotter Ditte tog en tur till Linköping idag.

Hon klagar ofta på min bilkörning, så jag lät henne leka lite med min kamera för att få henne att tänka på något annat!

Hon hävdar bestämt att jag snart kommer att få böter för min hastighet på vägen. Enligt henne kör jag alldeles för sakta (vilket naturligtvis inte stämmer).

Vi gjorde ett stopp vid rastplatsen innan Mjölby på hemvägen, så att hon kunde få till ett par riktigt fina bilder.

Solen som nyss glittrat så fint i vattnet gömde sig tyvärr bakom molnen.

Så fick jag vara med på bild också i trevligt sällskap!

Tack Ditte för sällskapet och bilderna!

Konsten att fotografera småfåglar

För att lyckas med bra bilder på småfåglar krävs en hel del.

För det första måste man ha en bra syn för att hitta dom (jag är närsynt = inte bra)

För det andra måste man ha tålamod att vänta in ett bra läge (inte min starka sida)

För det tredje bör man ha en bra kamera, som det går att zooma med. Kommer man för nära, flyger fåglarna iväg. (det har jag)

Sedan måste man ha tur och få dom att posera lite snyggt. 

Dom är väldigt snabba de små rackarna så det gäller att hitta, zooma, hitta skärpan och trycka av.

Vad det är för fåglar? En vuxen och en ung Steglits!

Mormors morfars farfar (hoppas jag räknat rätt)

Det där med släktforskning har väl aldrig riktigt känts som "min grej". Men genom mitt intresse för fåglar har jag kommit i kontakt med en kusin på mammas sida och därmed också börjat bli lite nyfiken på släkten tillbaka i tiden. Genom en för länge sedan avliden moster hade vi tillgång till en hel del material. Vi bestämde oss för att göra en resa i våra förfäders fotspår.

Jag förstod inte innan att det kunde vara så känslosamt att stå på platsen där min mormors morfars far levt och verkat. Han hette Jonas Jonasson-Tudden, var livgrenadjär, gift och hade fem barn. Släktnamnet Tudden dyker upp här för första gången. Han föddes 1779 (fadern föddes 1749 och modern 1745 i Gärdestugan Torpa)

Huset är rivet, men här kan man se resterna av uthuset. Det här stället ligger långt inne i skogen i Åsbotrakten (mellan Mjölby och Boxholm). Livet måste ha varit hårt många gånger särskilt på vintrarna. 

Sonen Per Tudden, född 1816, skomakare, urmakare och bygdespelman, brukade Tunvalla Backstuga tillsammans med hustrun. De hade tio barn. Det här stället ligger inte så långt från Pamphemmet. Per avled 1910 på "Fattistua" i Åsbo.

Pers dotter, min mormors mor Anna Charlotta Tudden, föddes i Tunvalla, gifte sig med lantbrukaren August Andersson och hade nio barn. De bodde i Juthemmet.

Det här är Juthemmet i Åsbo där min mormor föddes 1880. Huset byggdes på 1700-talet men är om/tillbyggt flera gånger. Det används numera som fritidshus.

På en del av uthusen kan man se de ursprungliga delarna sedan 1700-talet.

Min mormor gifte sig med  tegelbruksarbetaren Karl Fredrik Nordqvist (1864-1949) och flyttade efter en tid i Mjölby hit till Asplund i Hogstad. De fick femton barn, varav mamma var nummer 8. Tretton av barnen uppnådde vuxen ålder och de flesta blev mycket gamla, Mormor avled på Änggården i Skänninge vid 97 års ålder. Hon var den starkaste och mest fantastiska kvinna jag träffat!

Huset är i dåligt skick idag och trädgården är igenvuxen. Jag vet inte om det används som fritidshus eller bara står och förfaller. Tyvärr fanns det inte intresse och/eller pengar för att köpa huset när mormor flyttade därifrån. 

Inte vet jag om det här har något intresse utanför familjen, men det kanske kan väcka en lust hos någon annan att söka sina rötter! För mig blev det i alla fall en mycket spännande och känslosam resa denna vackra augustidag 2013.

Familjelycka i Svartån

I ett blogginlägg i våras visade jag en kanadagås, som såg lite annorlunda ut.

Hen (jag vet inte om det är en hona eller hane) var partiellt leucistisk, dvs färgen såg inte ut som på andra fåglar.

Jag noterade också att det såg ut som om hen trots sitt avvikande utseende fått en partner.

Det har inte blivit så många promenader längs ån för mig i sommar, förrän här om dagen

-och till min stora lycka ser jag då den här fina familjen!

Kärleken har tydligen hållit i sig och resulterat i fem rara ungar!

Mor och far simmade stolta omkring och bevakade sina ungar.

Ett så vackert par!

Föräldralycka!

Svartån är som alltid så vacker här nedanför Hembygdsgården i Mjölby.